Information kan i princip formges på två olika sätt. I det första fallet tappar betraktaren intresset för innehållet så snart formen visas upp. Är det riktigt illa kan det även ske om ämnet egentligen intresserar den som läser. I det andra fallet kan formgivningen väcka intresse och få betraktaren att stanna upp. Och det kanske även om ämnet inte är något som normalt sett skulle intressera. Så vad skiljer dessa två ytterligheter?

Alla delar som ingår – typografi, bilder, illustrationer och modeller – måste samverka i den grafiska formen för att tillsammans väcka frågor hos betraktaren. Frågor som enklast kan besvaras genom att man granskar innehållet. Naturligtvis hjälper det sedan om texten är välskriven. Men har inte formen väckt ett första intresse hos betraktaren så hjälper det inte hur välskriven texten än är. Oavsett hur angelägen eller informativ texten är så kommer den ändå aldrig att bli läst.

Information finns i överflöd. Men fönstret att fånga någons uppmärksamhet står allt kortare tid på glänt.